Bakgrund

Ett företagsmäklarbolag fick av ett ägarbolag (”Uppdragsgivaren”) i uppdrag att förmedla aktierna i ett dotterbolag (”Målbolaget”). Arbetet resulterade i att företagsmäklaren anvisade en köpare, varefter ett överlåtelseavtal tecknades mellan Uppdragsgivaren och köparen. I enlighet med aktieöverlåtelseavtalet tog köparen över som VD i Målbolaget från och med tillträdet vilket skedde samma dag som överlåtelseavtalet tecknades.

Överlåtelsen var bland annat villkorad av att köparen skulle tillföra Uppdragsgivaren 2 800 000 kr senast 14 dagar efter tillträdet samt att överlåtelsen skulle godkännas av Almi och Swedbank. Något kapital kom dock aldrig att tillföras av köparen och överlåtelsen godkändes inte heller av Almi och Swedbank. Några månader därefter försattes Målbolaget i konkurs.

Uppdragsgivaren väckte talan mot företagsmäklarbolaget och den enskilde företagsmäklaren och yrkade skadestånd om drygt 11 mkr alternativt 5 mkr för grovt vårdslös rådgivning alternativt vårdslöst utförande av förmedlingsuppdraget.

Företagsmäklaren ansvarar inte personligt

Uppdragsgivaren gjorde i målet gällande att företagsmäklarföretaget och företagsmäklaren personligen skulle svara solidariskt mot Uppdragsgivaren. Domstolen konstaterade att det var företagsmäklarföretaget som angetts som uppdragstagare i uppdraget och att företagsmäklaren endast hade angetts i sin egenskap av anställd mäklare som skulle arbeta inom ramen för uppdraget. Av uppdragsavtalet framgick därför inte att företagsmäklaren åtog sig ett personligt ansvar för uppdraget.

I denna del noterade rätten även att det i och för sig finns ett lagstadgat personligt ansvar för vissa yrkeskategorier så som advokater, konkursförvaltare och fastighetsmäklare, men att ett sådant lagstadgat ansvar saknas för företagsmäklare. Även om företagsmäklare till viss del har liknande arbetsuppgifter som fastighetsmäklare, ansåg domstolen att det inte finns stöd att ålägga företagsmäklare ett liknande personligt ansvar. Frågan om skadeståndsansvar i målet skulle därför endast prövas mot företagsmäklarföretaget.

Var uppdraget vårdslöst utfört?

Uppdragsgivaren gjorde i målet gällande att företagsmäklaren hade åsidosatt god företagsmäklarsed genom att inte följa SFR:s allmänna villkor och etiska regler. Man menade även att mäklaren hade åsidosatt såväl informations- och metodansvaret samt lojalitetsplikten genom att åsidosätta den sekretess som gällde för uppdraget. Därtill ansåg uppdragsgivaren att mäklaren hade åsidosatt sitt professionsansvar genom att inte anlita juridisk kompetens eller upplyst uppdragsgivaren om att anlita egen juridisk kompetens. 

Rätten fann att det av ett fotografi i annonseringen visserligen gick att utläsa Målbolagets firma på en av inventarierna, men att detta endast gick att upptäcka vid en förstoring av fotografiet. Mot den bakgrunden var det inte visat att företagsmäklaren hade åsidosatt sekretessåtagandet i uppdraget.

Uppdragsgivaren framförde i målet att företagsmäklaren borde ha gjort närmare efterforskningar beträffande köparen och hade då upptäckt att köparen var en s.k. ”bolagsplundrare”. Rätten ansåg det bevisat att företagsmäklaren hade gjort efterforskningar via Kronofogden och Lexbase, trots att det inte avtalats om någon särskild kontroll. Någon ytterligare undersökning av köparen var företagsmäklaren inte skyldig att genomföra enligt domstolen.

I målet fanns två aktieöverlåtelseavtal ingivna. Det ena avtalet framstod enligt domstolen som ett standardavtal med sedvanliga villkor för aktieöverlåtelse, bland annat med ett villkor om att äganderätten till aktierna inte skulle övergå på köparen förrän köpeskillingen till fullo var erlagd. Det andra aktieöverlåtelseavtalet – som sedermera också undertecknades – skiljde sig från det första genom att aktierna såldes för en krona och att tillträdesdagen var samma dag som avtalet undertecknades. I det avtalet fanns även ett villkor om att köparen senast 14 dagar senare skulle tillskjuta 2,8 mkr i kapital och utrustning om 1 mkr. Parterna var dock oense om varför de två avtalen tillkommit och på vems initiativ.

Domstolen gjorde bedömningen att företagsmäklarens uppgifter var mer tillförlitliga och att det framstod som ologiskt att företagsmäklaren på eget bevåg skulle ändra aktieöverlåtelseavtalet till Uppdragsgivarens nackdel. Till stöd för resonemanget anfördes även att Målbolagets dåliga ekonomi varit en anledning till att Uppdragsgivaren varit angelägen att hitta en köpare och därmed varit initiativtagare till ett ogynnsamt avtal. Att Uppdragsgivaren och Köparen hade träffat det andra, ogynnsamma överlåtelseavtalet, kunde således inte belasta företagsmäklaren. 

Sammanfattningsvis ansåg såväl tingsrätten som hovrätten att företagsmäklaren inte hade agerat vårdslöst och därmed inte var skadeståndsskyldig. Uppdragsgivarens talan ogillades.

Artikeln är skriven av advokat Antonia Krzymowska på advokatfirman KRZYMOWSKI Advokater AB

KRZYMOWSKI Advokater är en Stockholmsbaserad advokatbyrå med mycket bred juridisk affärskompetens och med expertkunskap inom mäklarrätt. Advokatfirman är en ny samarbetspartner till SFR och som ett led i partnerskapet genomför de en årlig, och för medlemmar kostnadsfri, genomgång av det senaste inom juridiken för företagsmäklare.