Logga in

Penningtvätt

Lag mot penningtvätt och finansiering av terrorism (JuU13).
Vi omfattas av lagen och skall vara anmälda till registret mot penningtvätt.

Den tidigare penningtvättslagen har upphävts och ersatts med en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En rad nya aktörer omfattas av reglerna. Det gäller till exempel registrerade revisionsbolag och andra aktörer som erbjuder bokförings- och revisionstjänster samt bolagsbildare, företagsförmedlare och aktörer som bedriver handel eller auktionsförsäljning av varor, där kontant betalning sker med ett belopp motsvarande minst 15 000 euro.

De nya reglerna började gälla den 15 mars 2009.

Använd blanketten Anmälan till registret mot penningtvätt, nr 705 när du anmäler dig till registret. Anmälan ska undertecknas av en styrelseledamot, verkställande direktören, en bolagsman eller den person som anmälan gäller. Du skickar anmälan till Bolagsverket.

Blanketten hittar du här: Bolagsverket

Du får betala en avgift när du gör en anmälan till registret mot penningtvätt, f.n. 850 kronor. Betala avgiften samtidigt som du skickar in anmälan.
 

Vilka krav ställs på oss?

Vi är tvungna att uppnå kundkännedom, dokumentera kundernas identitet och bevara den dokumentationen. Vid misstanke om penningtvätt är vi skyldiga att informera Finanspolisen. Vi äger ej rätt att röja för uppdragsgivaren eller någon utomstående att en undersökning utförs eller kan komma att utföras.

Vad menas med penningtvätt?

Penningtvätt är när man försöker få pengar eller annan egendom som kommer från brottslig verksamhet att förvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet. Det är en internationell företeelse som ofta sker över nationsgränserna. Det kan handla om pengar från narkotikabrott, trafficking, människosmuggling, skattebrott, rån, bedrägerier, vapenhandel med mera. Det finns inget krav på viss nivå på det brott som kan ligga till grund för penningtvätt.

Kundkännedom

Enligt 2 kap. 1 § penningtvättslagen skall mäklaren vidta åtgärder för att uppnå kundkännedom. Omfattningen av dessa åtgärder skall anpassas efter risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Penningtvättslagen har en riskbaserad utgångspunkt. Detta innebär att mäklaren enligt lagen har en skyldighet att göra en bedömning av risken för att den egna verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Utgångspunkten för denna bedömning är bland annat typen av kund, förmedlingsuppdragets art, typen av objekt och typen av transaktion.

En riskbaserad bedömning kan leda till att mäklaren anser att risken i ett enskilt fall är hög och att skärpta åtgärder därför skall vidtas för att uppnå kundkännedom. Bedömningen kan även leda till att de grundläggande åtgärder som mäklaren skall utföra kan göras mindre omfattande därför att risken bedöms vara låg. I normalfallet kommer emellertid grundläggande åtgärder för att uppnå kundkännedom behöva vidtas.

Med kund avses dels mäklarens uppdragsgivare, dels uppdragsgivarens motpart i den förmedlade affären.

Mäklaren bör alltid spara en notering om bedömd risk och grunderna för bedömningen om risken bedöms vara hög och skärpta åtgärder därför vidtas, eller risken bedöms vara låg vilket leder till att de grundläggande åtgärderna görs mindre omfattande.

Om omständigheterna är sådana att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är av normalgraden, vilket torde vara det vanligaste, behöver man normalt inte spara någon notering om bedömd risk i det enskilda fallet.

Enligt 4 kap. 1 § Föreskrifterna skall identitetskontroll av fysisk person i närvaro av kunden utföras genom kontroll av svenskt körkort, svenskt pass, identitetskort som utfärdats av svensk myndighet eller svenskt certifierat identitetskort.

Identitetskontroll av utländsk medborgare som saknar identitetshandling enligt ovan skall utföras med ledning av pass eller andra identitetshandlingar vilka visar medborgarskap och är utfärdade av en myndighet eller annan behörig utfärdare.

Mäklaren skall alltid bevara en kopia av identitetshandlingen och även notera datum för genomförd identitetskontroll. Att en person är känd av mäklaren medför inte att mäklaren kan underlåta att genomföra en identitetskontroll av personen enligt ovan.

Enligt 4 kap. 2 § Föreskrifterna skall identitetskontroll av juridisk person i närvaro av kunden utföras genom kontroll av registreringsbevis som inte är äldre än tre månader eller, om registreringsbevis inte utfärdats för den juridiska personen, andra motsvarande behörighetshandlingar eller göra motsvarande kontroll mot externa register.

Inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art

Av 4 kap. 6 § Föreskrifterna framgår att vid inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art enligt 2 kap. 3 § första stycket 3 penningtvättslagen skall undersökningens omfattning utgå från mäklarens riskbedömning i det enskilda fallet.

Syftet med bestämmelsen är att verksamhetsutövaren skall få en klar bild av hur den egna tjänsten skall användas av kunden. Rör det sig om en sedvanlig försäljning av företag torde det i praktiken inte krävas någon närmare efterforskning av syftet med affärsförbindelsen.  Endast om kunden avviker från det förväntade finns anledning att ställa frågor om syftet med affären och anteckna svaret.

Åtgärder vid hög risk

I vissa situationer presumeras risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism vara hög. Det gäller bland annat när uppdragsavtal ingås på distans eller om köparen ingår köpeavtal på distans och dennes identitet, och i förekommande fall den verkliga huvudmannens identitet, inte tidigare har kontrollerats i kundens närvaro i anledning av den förestående kontraktskrivningen. Detsamma gäller om mäklaren ingår ett uppdragsavtal eller medverkar vid en kontraktskrivning med en person i politiskt utsatt ställning som är bosatt utomlands.

Om hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism anses finnas i enlighet med ovanstående bör en av de skärpta åtgärderna för att uppnå kundkännedom alltid avse lämplig åtgärd för att ta reda på varifrån tillgångarna kommer, exempelvis genom att fråga kunden och anteckna svaret. Om förhållandena är sådana att penningtvätt eller finansiering av terrorism kan misstänkas, skall mäklaren lämna uppgifter enligt 3 kap. 1 § penningtvättslagen.

Konsekvenser av att kundkännedom inte uppnås

Av 2 kap. 11 § penningtvättslagen framgår att företagsmäklaren inte får etablera en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion om kundkännedom inte uppnås.

Har mäklaren inte uppnått kundkännedom avseende uppdragsgivaren får mäklaren inte ingå uppdragsavtal. Mäklaren får inte heller medverka vid kontraktskrivningen om kundkännedom avseende köparen ej har uppnåtts.

Uppgiftsskyldighet

Enligt 3 kap. 1 § penningtvättslagen skall mäklaren granska transaktioner för att kunna upptäcka sådana som han eller hon misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om misstanke efter närmare analys kvarstår, skall uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till Rikspolisstyrelsen.

Meddelandeförbud

Av 3 kap. 4 § första stycket penningtvättslagen framgår att varken företagsmäklaren eller någon anställd hos honom eller henne, mäklarföretaget eller dess styrelseledamöter får röja för uppdragsgivaren eller köparen eller någon utomstående att granskning har genomförts, att uppgifter lämnats till Finanspolisen eller att en undersökning utförs eller kan komma att utföras.

Arkiveringsskyldighet

Enligt 2 kap. 13 § penningtvättslagen skall handlingar eller uppgifter om åtgärder som vidtagits för att uppnå kundkännedom bevaras i minst fem år. Handlingar och uppgifter om åtgärder som har vidtagits för att uppnå kundkännedom skall bevaras på ett säkert sätt, elektroniskt eller i pappersformat.

Ansvarsbestämmelser

Enligt 7 kap. 1 § penningtvättslagen döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldigheten eller bryter mot meddelandeförbudet till böter.

Utvecklad av Webdom
/